Hela världen ...

Hela världen är så underbar,om man är korkad, tom och glad! Längtar till värmen,gör väl ni också. Men jag längtar mer och jag är mer värd den än ni. Vissa dagar vill man sitta i bilen till bra musik och åka söderut eller norrut.. Glasögon på och det är sådär härligt ute! Stannar till och andas in känslan som man bär med sig.. Eller utforska andar länder och medvetet gå vilse för att utvecklas. Där är min plan i sommar! Drar iväg för att lära känna mig själv bättre.. Kommer säkert bli nervöst och stelt mellan oss men vi får hjälpa varann.. Vi har inte varit iväg så mycket på sistonde så detta är vad vi behöver..
Givande telefon samtal igår. Jag fick höra sanningen och den slår hårt mot mig. Men det är den jag behöver ha upptryckt och lära mig utantill. Den är inte lika svår att höra längre,kanske för att jag är på väg mot rätt väg. Sanningen har varit ett jävla problem för mig! Har ballat ur och tagit ut den frustrationen på annat. Andra som har fått stå tillbaka för min ilska. Den är inte helt borta och den kommer nog inte heller försvinna helt. Skulle den försvinna helt så skulle jag inte leva. Då skulle jag inte ha något att stå upp för.. Vi kan inte ändra allt men jag gör mitt bästa...

jag är..

Fick min diagnos igår! I efterhand så hade jag velat känna efter mer. Men det gick för fort och jag var för fokuserad på de frågor jag skulle ställa. Men till slut kom det och jag påverkades inte. Har haft en känsla av att det inte skulle påverka mig. Har trott lite att jag ljugit för mig själv förut men nu är det sanning. Jag är rätt stark trots det här.. Det kunde vara värre, det kunde vara bättre. Nu är det något som gör mitt liv annorlunda! Jag kommer få begränsad tillvaro i många lägen och drömmar kan inte få vara drömmar.
Men jag accepterar det här och ska leva så som jag vill.. Kanske en lögn eftersom det liv jag ibland vill leva kan bli min död! Jag lär mig att inte leva med den tanken.. Med tiden kommer jag inte kunna tänka via det bollplanket! Fan,det är inte svårare än att bestämma sig. VIll jag leva, eller vill jag dö!!

detta fält måste fyllas i!?

Önskar nästan alla en trevlig Söndag! Min har börjat och det kan bara bli bättre än vad det har varit.. Imorgon kommer jag få ta beslut över mitt liv. Både ångest och nervositet styr just nu..
Även det andra är nytt och framtiden är osäker! Vet inte hur det ska sluta.. Antingen bra eller antingen motsatt håll..
Men jag är ändå rätt säker på vad jag vill och ska ge det en chans.. "Varför inte" säger människor! Och inom mig så upprepar jag jag även ordet "varför inte"..

http://se.youtube.com/watch?v=gefX0CO_siA&feature=related

Gårdagen riktigt usel och dagen till ära också riktigt usel. Skriver men raderar,från och till! Vet inte hur jag ska börja eller hur jag ska sluta. Det blir något som jag inte tänkt mig men låter tankarna flyta på. Har skrivit det förut och gör det igen! Det är mina drömmar som låter mig underhållas,de är underbara. Någonstans tror jag att jag kan leva efter mina drömmar.. Allt kan vi inte få men det mesta kan vi försöka leva efter. Jag har ofta drömmar/tankar om saker som skulle göra mig till något nytt! Det gäller nu bara att leva på och försöka hålla sig borta från det andra.. Det andra som inte gör mig lycklig för stunden!
Vad kan ibland fråga sig vad allt är bra för!? Vad som gör oss att fortsätta!? Vilken slags lycka söker vi? Folk som väljer en snabb väg glömmer vi ofta bort. Vi tror att de inte sökte lyckan, men i själva verket kanske det var deras lycka.

http://se.youtube.com/watch?v=4Ez1Qpy9MgU

Kvittar hur många gånger man lyssnar! Den gör mig lika berörd varje gång och man behöver inte tvinga fram tårarna,så som man har testat. Det känns inte bra att tvinga fram dom och det kommer man på snabbt.
En dag som är ny för mig!
Jag kan inte längre räkna med svar som sätter sig i hjärtat,jag kan inte skicka sms och le,jag kan inte höra stämman,jag kan inte boka upp mig där längre,jag kan inte se klart,,jag kan inte skratta lika mkt,jag kan inte älska på samma sätt,jag kan inte känna mig önskvärd,jag kan inte räkna med något,jag kan inte leka med tanken och jag kan inte se klart på saker..
 Mycket är borta och mycket är kvar.. Det som är kvar får mig att leva vidare.. För det är så det är.. Visst att folk säger : "Ja,men tänk på barnen i Afrika".. Jo men det påverkar väl knappast mig att må som jag mår!? 
Jag är som jag är! Jag är hatad och älskad. Det är något jag lever med och förstår väl. Det stör mig heller inte att ha den känslan. Tror att man kan bli starkare med det omdömet.. Eller jag vet!  Alla kan inte vara den som finns till för alla.. Världen funkar inte så och kommer aldrig funka så heller. Jag har mina roller och de får jag leva med så länge slutet är framme hos mig..
Alla ser vi livet på olika sidor! Har lärt mig att acceptera och respektera det.. Men något som jag fortsatt inte respekterar och accepterar är det som ni människor håller på med. Det är en sak om ni är delaktiga i mitt liv,då får ni en röst. Men ni har ingen del i mitt liv och ska alltså hålla er utanför det. Ni tjänar på det! Vad ni nu startat är ett hat hos fler människor som kommer bära med sig det hatet. Det är de människor som älskar mig som utnyttjat hatet. Vi funkar så..
Så ha någonstans i era hjärnor en bra koll på vad ni gav er in på.. Det kan en dag slå tillbaka hårt och med leende som följd...


rubrik!?

Nytt stycke i livet! Plötsligt känner jag oro och ångest över  datumet. På något sätt ser jag  framåt igen och vill inte få ett snabbt slut. Bollen har jag haft tätt intill hela tiden men har inte velat. Jag har tagit avstånd från den. Det är det  som gör mig besviken på mig själv. Men vi har inte en aning om beslutet och det kan ju vara glädjande på sitt sätt.. Men jag kommer alltid vara ihågkommen som den starka människa jag är. Trots psykiska problem och diverse så är jag stark. Tillräckligt för att gå vidare från allt det här..
Något som roar mig är mina drömmar. De får mig att vilja sova av livet! Någonstans har jag vänner som är beredda.. De är få men de finns.. Ni som tänker att "Oj,menar han mig här nu" ,nej! Tror inte ni är nära.. Jag trodde ni var det men i själva verket är ni knappt en droppe i ??.. De jag pratar om har tröttnat  för längesedan men de finns där ändå. För de vet eländet och ger sig inte. De tror mig och jag ställer mig till en viss del i det beslutet också..

http://se.youtube.com/watch?v=KszB_-EgA2E

Låten gör mig väl inte direkt glad. Men den gör mig heller inte ledsen eller förbannad! Den är underbar.. Två unika människor som går sin väg och lyckas. De tar sig några gram då och då. De står för skandaler och är sig själva. Det är ytterst få människor som klarar det eller har förmågan. Som så ofta tar det slut snabbt för de här människorna. Antingen läser vi om dem att de är onormala! Eller så läser vi ingentingt om dem. De får inte det utrymmet för de är inte några förebilder. De är helt klart förebilder som får folk att välja sida! Jag har valt men ..
Trackar inte ner på er vanliga "Svensson",det gör jag fan inte. Det ni har är också till viss del unikt. Menar inte alla men ni som förstår,ni förstår!
Men låten får mitt hjärta att hålla igång. Både i rus och utan rus! Om jag får välja så väljer jag nog att älska i ruset. Något bättre är svårt att hitta. Och jag har aldrig ångrat! Jag kommer nog aldrig ångra. Giftet kommer alltid finnas och det kommer alltid finnas sug till att använda det. De människor som gått igenom det kommer ALDRIG kunna släppa tanken helt. Så starkt är det och så unikt är det!
Men förebild kan man vara trots att man går sin väg och sätter sig på tvären. För sätta sig på tvären gör man med de regler vi har i samhället. Det är fruktansvärt att gå sin väg utan rättsystemet!  Jag ler åt det..


facit..

En för jävla tråkig dag och för ungefär fem minuter sedan var jag på väg. På väg att skriva så jävla mycket skit så jag säkert hade fortsatt min frustration fysiskt. Men de fem minuterna gjorde susen! Jag ser nu fram emot saker och sätter in bilder i min huvud. Glädjande bilder! Som så ofta är det inte mycket  som krävs..
Men det jag har sökt kräver en hel del. Och det har jag inte visat i mitt tidigare liv. Men nu står jag pall och kan klara av det. Det är svårt till en början och fel beslut kommer jag säkert att ta. Men att kontrollera det i en framtid klarar jag,det vet jag!
Imorgon är det allvar igen och det finns inte tid för annat nu.

Det som fortsatt stör mig är dessa "saker" som andra människor inte har en aning om det. Kan till viss del förstå att  det blir prat! Men att det är samma människor som ständigt är i "fokus" i den här frågan stör mig. VI kommer att agera på den punkten! Var så säkra..

..

Som en smäll på käften! Så öppnades min dag just idag!!!!! Fruktansvärt och mitt hopp är lika med noll. Inte nog med min överdos! Får det här på köpet också.. Skratta eller gråta!? Och vänner som mår dåligt. Det är psykiska problem de får brottas med. Jag vet hur svårt det är! Och jag klarar inte att brottas med det. Då tror jag inte heller att andra lyckas. Det är en hopplös känsla det också. Fy fan att allt är som det är.. Testas vi!? Eller är det så här det ska vara? Om så fallet så är jag beredd att hoppa av tåget! Jag vill inte mer om det ska fortsätta så här..

och och och...

Detta inlägg ska bli annorlunda! Jag ska skriva mer "vanligt".. Lite om hur min kommande framtid kan se ut eller om hur min vecka kan bli..
Häng me!! Igår Hade vi en trevlig kväll som slutade med löften som jag har svårt att se idag..
Framåt så väntar jag fortfarande på svar från mina skolor och det börjar bli jobbigt nu. Jag vill se möjligheterna och inte behöva skrika "fitta" eller slå hårt i brevlådan då det inte ligger något där i. Men det kommer,det kommer!
Tror vändningen kommer i brevlådan..  Är tillbaka i min position i skrivandet! Kan inte bestämma om det är bättre här än på det andra. Men visst,här kan jag se över kullen. Och över kullen är just nu solen vacker. Den bryter inte riktigt igenom men den komma att göra. Och jag sitter behagligt nu! Om inte så kan jag bli arg och då störs jag av det..

Och till det mer dystra! Jag får ju fan inget svar från någon angående min sjukdom. Kanske är jag ensammast i Sverige med den!? "Tyck synd om mig,lalalala" Ja,en fin text från Kent. Men jag borde kanske ringa!? Eller är utredningen för svår?! De kanske måste sammanställa!? Ja,jag vet inte riktigt vad som händer. Folk blir ju oroliga,kan de försöka förstå det. Tänk också om jag kunde bli orolig. Men jag är inte det!! Är det sjukare än det sjuka som händer mig? Kanske..  Men jag känner ingenting.. Ingen rädsla alls! Borde man inte det !?
Kanske för att JAG tror vad det kan vara som ligger bakom denna skit. Jag är inte säker MEN (höjer fingret) det kan absolut vara min teori. Där får jag stå på mig och verkligen förklara. Förklaringen jag har var mitt tidigare liv!
Ett liv som jag gått i från.. Inte helt men till stor del. Både på ont och gott,som allt annat..
Skitsamma eller åt helvete med det här problemet. Jag lever ändå och klarar mig alltid själv! (Tror jag)

Många bryr sig om mig,många gör det inte,många VILL göra det. Ni som VILL, snälla gör det eller skit i det..
Men jag känner ett ansvar för den här adressen,det gör jag. Och det glädjer mig återigen att se hur många det finns som följer. Och det roliga är att jag inte "horar" ut min adress..

en tanke?..

Jag och min jävla karaktär! Umgås med min vänner och dricker inte.. Jag kör bil ikväll. "amen ska du inte med!?" "Ställ bilen" "Kom igen".. Så här kan det låta! Men bestämt är jag fast vid mitt beslut,att inte dricka! När de börjar bli berusade och tar ton bestämmer jag mig för att åka. Vill hem men vill också iväg! Vart jag vill visste jag inte. Alternativ fattades så min väg blev hem.
Tillbaka till min jävla karaktär! Väl hemma så klarar jag det inte. Eller klarar gör jag ju men inte hela vägen. Kan inte säga att jag ångrar mitt nuvarande beslut. Men på vägen hem kunde jag höra hur mina vänner sa: "starkt av Sebastian/batte"  "Undrar hur han mår egentligen!?"  "Vart skulle han?".. Nu efteråt kan jag inte stoltera utan mer slå av mina svar. Nu är det jag som sitter på ett nytt ställe och skriver. Jag har också alkohol som får mig att känna ett lugn.
Svagt kan tyckas men jag känner ett lugn. Jag såg bilder där jag får lyssna på musik och skriv av mig. Det är en oslagbar terapi som är viktig. För mig är den bland det viktigaste jag har just nu. Utan så skulle jag säkerligen gå under eller stänga av mig helt. Inte vara vid medvetande!
Nu kanske mina vänner sitter och beundrar mig fortfarande. Det känns lite fel och jag vill gottgöra.. Gottgöra med ett sms där det står. "Tack för stödet men jag klarade det inte" Eller något i stil med "Ni är inte ensamna"

blundar...

Härlig dröm! Vill bara upp och skriva av mig eller prata om det. Det är underbart! Sätter ihop en blandning av de ställen som berör mig. Härliga träd som står stadigt och bjuder in till lek,små kiosker som erbjuder det mesta,vatten överallt,båtar som lämnar,båtar som kommer,glada människor. Allt är en lek och det är så vackert!
Skulle kunna beskriva mer detaljerat men håller lite på den.
Igår så var jag hos min "läkare". Mer socialt och inte så svårt ,kändes det som igår!

Försökte vara nöjd över mig  själv igår. Tänkte att ett glas vin eller några öl skulle smaka. Började räkna och tittade upp mot himlen som kollade snett på mig. Just ja,det var ju. Det var inte längesedan du drack dig berusad Sebastian! Nej det var väl i Måndags och då tycker vi att du allt kan hålla dig. Men jag och min karaktär kanske inte håller med i alla lägen. Räknas verkligen Måndagen som ett skäl!? Jag ska alltså inte ut och svina. Jag ska inte öka procenten för att skrika "snuthora" eller hota med rätt så tomma hot. Tänkte mer att jag skulle få en flaska vin och njuta framför min dator. Det tycker jag om!
Och ibland kan jag ge mig ut på en resa med mitt speciella block. I mitt speciella block är anteckningar om mig själv. Det är en farlig läsning dagen efter det printades ner.
Men den är viktig för stunden och hjälper mig mer än vad jag själv kan tro. I Sthlm var den min bästa vän vissa kvällar. Då mötte jag upp Mälaren med en flaska Rosé. Bryggan öppnade sig och solen stod högt länge. Där kunde jag sitta och höra tobakens "knaster" medan det mesta funkade.
Ibland sökte jag det svåra i livet men det funkade inte då. Det gick inte att söka ångest! Jag vaknade med leende och somnade med samma min. Tillbaka till mitt block! Det håller på att ta slut och sidorna kan bli värdefulla. Ska ge mig ut efter liknande och vänta tills den dagen/kvällen då mina tankar inte får rum i skallen. Det är så pennan går av sig själv och jag är bara ett redskap.

En speciell stund med blocket kan jag dela med mig av! En lång dag med jobb och jävligt varmt väder "började" ta slut. På något sätt gick jag in på sidan där det står om händelser i Sthlm. Caj Karlsson skulle spela på Mosebacke! Började förstå att det här är budskapet. Sökte kontakt men ingen var direkt intresserad. Gjorde inget,jag ville dit själv. En flaska vin senare och jag satte mig på tuben mot Söder! Väl där inne var det utvalda människor som jag sällan skådat. Jag irriterade mig inte på någon och de gillade mig. Timmarna framåt var unika och mina ben skakade den "branta" gatan ner mot Götgatan. Minns inte vad jag gjorde efter! Tror jag levde i något slags rus som jag ville leva i några dygn.



framåt..

Nytt år. Firade in det som om det kunde varit det  sista! Men det var trevligt.. Har mycket att skriva men anser inte att det är läge. Men jag måste ju ge er något så inte statistiken sjunker. Har sökt framtid! Hoppas på bra svar denna vecka och att de ger mig en chans. För jag kommer ta chansen och ändra mycket om det krävs! Eller det krävs en ändning och jag kommer ge med mig..
Igår var jag hos min vän! Där jag kan prata ut om allt och inte tänka på mitt språk. Det är skönt att komma till någon som man känner ro hos. Allt man gör där gör livet lättare! Här har jag inte samma ro. De förstår inte mig på samma sätt som de andra unika. Hörde också att jag är "självgod" av en !? ja vad är personen egentligen. Kan väl förstå valet av ord men inte är jag självgod!? Jag har blivit bättre på det mesta. Jag kan uppföra mig klart bättre! Så det där biter inte.. Ingenting biter! Men jag gillar ändå ordet självgod.  Söker man på det kan detta läsas: Hans självgoda leende blev hans död.
Vacker beskrivning av ett fint ord. Men inte är jag som sagt!?

Innan jag ska andas skog ska jag se klart på nyhetsmorgon. "Blondinbella" tror jag hon kallas! Hon är  där på intervju. Tv ljudet är off och min dator skriker ut musik. Joe Purdy så klart. Men den där blonda saker i rutan är ju bara för underbar. Hörde henne för längesedan. Hela hennes liv är ett stort verk. Hennes värderingar,tankar och idéer får mig att häpna! Vilken tjej.. Tänk om världen hade fler av den typen. Då skulle vi klara oss utan de kriser som påverkar människor.

döden gav mig livet återigen..

Döden har aldrig varit något som stört mig! Alla ska samma väg vandra och ingen konstigt med det. Men dödens tankar kan påverka oss i livet. Många vaknar ständigt upp med tankar om döden och andra inte. Om jag nu ska komma till punkt så gör jag det nu. Senaste dagarna är det just jag som vaknat med dessa tankar om döden. Min sjukdom ökar procenten betydligt mer. Döden står plötsligt med öppna armar utan leende.. Försöker skrämma men mig biter det inte alltid på. Eftersom jag inte hinner reagera då den vill lura mig in i kistan. Anser att jag har mer att utföra på jorden än slutet. Men som sagt! Är det min tur så är det så. Inget man kan styra till 100%! Men man kan försöka minska procenten....
Inget som jag är världsbäst på! Trots att det har "hänt" så har jag inte lyssnat. Inte på mig själv och inte heller på min omgivning. Istället har jag visat en dålig karaktär och varit i skiten igen. Det är svårt! Det är ju det som kallas en drog.. Man försöker och försöker men faller ofta tillbaka. Men gång på gång har jag sällan haft ångest! Ångesten har börjat komma nu då jag inser vad allt betyder. Vänner,familj och det som berör mitt hjärta!
Vänner kommer och går så det skulle jag egentligen kunna ta bort. Familjen försvinner aldrig. Och det sistnämnda!? Det försvinner nog aldrig heller.. 
Men det här med vänner. Det är vackert på ett sätt att se.. Hur man utvecklas eller går ner i skiten med vänner! I mitt fall så är jag en typisk individ som byter vänner. Byter är kanske fel ord men de kommer och går. Vissa behåller man och vissa hatar man. Måste ju vara naturligt eftersom alla kan inte vara en stor familj. Finns alltid något där som gör att man irriterar sig eller blir förbannad.
På tal om annat! Det finns ett klassiskt uttryck som "vi" använder oss av. "Det blir aldrig som man tänkt sig".. Har aldrig analyserat det tillräckligt men det stämmer ju fan!? Det blir ju ALDRIG som fan tänkt sig. Man målar upp bilder,man ser scener och man förväntar sig verkligen något helt annorlunda. Visst blir det ibland bättre än vad man tänkt. Men fortfarande så blir det aldrig som man tänkt sig. Jag tycker det är vackert och det får oss att må bättre.

2009 är min chans att bevisa! Det är då jag ska glänsa och le åt de tvivlare som finns. Tror inte det finns många tvivlare men.. Det finns heller inte många som ger det positiva. Men jag klarar mig för det räcker gott och väl att de unika ger mig det. Det är då jag tar åt mig och känner lusten. För att göra detta möjligt ska mycket spela in. Jag måste byta ut min karaktär. Jag kan inte hänga in den över 2009 utan jag måste bränna upp min karaktär. Det låter svårt! Det kommer bli  svårt också. Men jag har liksom inget val längre...


Gott nytt år !!!

röda rummet..


Julen var inte som den har varit. Efter lite utvärderande så är jag nöjd och det beror iofs på saker som inte varit med andra jular. Där har jag vuxit som människa! Dagarna efter kan vi hoppa över för dom gav mig inte ett skit och jag var nära att återigen bryta ihop. Varför jag inte bryter ihop beror även det på olika anledningar. Som att jag mognat och inte orkar bry mig! Att jag inte fortsätter i samma tankar. Jag gör det betydligt lättare för mig själv än innan. Det är en styrka som växer starkt. Men fortfarande finns det för mycket som inte är bra..
Vändningen har varit nära, eller den har varit hos mig. Men den stötte jag bort efter att ha varit för dum. För dum för att bara leva på! Jag ville ha kicken,jag ville ha spänning,jag ville vara en idiot. Jag ville tillbaka till ruta 1 och stampa där ett halvår till. Nu ser jag inte ruta 1 när jag vänder mig om. Men den finns alltid kvar och det gör att jag känner energi. Ruta 1 är inget att sträva efter igen! Men som sagt,den finns alltid bakom axeln..

Igår hade jag terapi.. I två timmar tog hon mitt fall på allvar. Trots att vi delade med av våra liv så lyssnade jag inte speciellt mycket på hennes liv. Jag hade fullt upp med att ta in de fina orden hon gav mig. De kloka orden som satte sig i hjärtat direkt! Det hon sa till mig är sanning. Jag är så pass klok och vägen framför mig kan gå långt. Men ingen annan än jag kan göra vägen så lång som den kan bli..
Hur som helst så är hon en viktig del i mitt liv. Behöver henne inte dygnet runt men jag behöver henne när det passar mig. Hon är en av få som förstår mig på det sätt som man bara kan förstå. Bittra människor var en av anledningarna till de två timmarna igår. Bittra människor är underbara på sitt sätt.. Ni förstår själva hur jag menar här !? Tänk Strindberg!!
Strindberg är unik! Helvete så unik han är. Han är med fortfarande.. Och vem minns inte Röda rummet i somras?! Jag återvänder nu till min bok om den svarta dagboken..

RSS 2.0