försvinner inte...
Mår skit idag..Dagen började så jävla bra.. Det är ju fan helt enkelt !! Varför kan man inte bara få njuta och inte bära på den här jävla känslan. Bära på sin jävla ångest,så trött! Nu skriver jag rakt av hur jag känner.. Ingen gnista idag.. Mening me livet? Det här kanske är meningen!? Att dricka ur en flaska vin som man älskar för stunden. Jag vet ju om att jag kanske är lycklig när jag väl vaknar imorgon.. Och kanske borde jag gå och avsluta den här dagen!? Men varför gör jag inte det.. Det som är så sjukt! På något sätt så vill jag väl må som jag mår.. Är man den man är??!!
Kan vända på det och då kanske jag mår bra.. Caj och hans demoner me en flaska vin gör mycket... Plötsligt ler jag och tänker på det jag älskar! Hur jävla sjuk är jag!? Den mannen ger mig så mycket.. Men lika stolt,blir jag rädd för att jag känner igen mig i honom.. Får passa mig där asså! Eller inte!? Återigen kanske man är den man är.. En viss stolthet över det ekar i min kropp och jag ska vara stolt!
Men det är ju det här med "nuet"..Hur länge funkar det? Alltså jag ser ju scener framför mig där jag har utvecklat en hel del både i mig själv och med de jag älskar. Saknar den jag älskar och jag är inte hel utan den älskade.. Inte alls hel! Betyder allt för mig.. Sjukt att det ska kännas så mycket bättre att få trycka på de här tangenterna! Och inte tänka på vad man skriver. Det är min terapi och det är säkerligen min räddning..En paus för cigg och man ler åt att man egentligen är lätt lyckligt lottat.. Men det kan kvitta ibland..Det är jag som drar runt på mina tankar och ingen annan.. Det är som det är.. Har svårt att slå bort dom..
Nu kanske ni kan förstå hur mitt huvud egentligen arbetar.. Det är som det är!
Kan vända på det och då kanske jag mår bra.. Caj och hans demoner me en flaska vin gör mycket... Plötsligt ler jag och tänker på det jag älskar! Hur jävla sjuk är jag!? Den mannen ger mig så mycket.. Men lika stolt,blir jag rädd för att jag känner igen mig i honom.. Får passa mig där asså! Eller inte!? Återigen kanske man är den man är.. En viss stolthet över det ekar i min kropp och jag ska vara stolt!
Men det är ju det här med "nuet"..Hur länge funkar det? Alltså jag ser ju scener framför mig där jag har utvecklat en hel del både i mig själv och med de jag älskar. Saknar den jag älskar och jag är inte hel utan den älskade.. Inte alls hel! Betyder allt för mig.. Sjukt att det ska kännas så mycket bättre att få trycka på de här tangenterna! Och inte tänka på vad man skriver. Det är min terapi och det är säkerligen min räddning..En paus för cigg och man ler åt att man egentligen är lätt lyckligt lottat.. Men det kan kvitta ibland..Det är jag som drar runt på mina tankar och ingen annan.. Det är som det är.. Har svårt att slå bort dom..
Nu kanske ni kan förstå hur mitt huvud egentligen arbetar.. Det är som det är!
Kommentarer
Trackback