min avdelning

Nytt stycke i livet! Plötsligt känner jag oro och ångest över  datumet. På något sätt ser jag  framåt igen och vill inte få ett snabbt slut. Bollen har jag haft tätt intill hela tiden men har inte velat. Jag har tagit avstånd från den. Det är det  som gör mig besviken på mig själv. Men vi har inte en aning om beslutet och det kan ju vara glädjande på sitt sätt.. Men jag kommer alltid vara ihågkommen som den starka människa jag är. Trots psykiska problem och diverse så är jag stark. Tillräckligt för att gå vidare från allt det här..
Något som roar mig är mina drömmar. De får mig att vilja sova av livet! Någonstans har jag vänner som är beredda.. De är få men de finns.. Ni som tänker att "Oj,menar han mig här nu" ,nej! Tror inte ni är nära.. Jag trodde ni var det men i själva verket är ni knappt en droppe i ??.. De jag pratar om har tröttnat  för längesedan men de finns där ändå. För de vet eländet och ger sig inte. De tror mig och jag ställer mig till en viss del i det beslutet också..